2 öron och en mun....

... har vi. Viktigare att lyssna in än att prata på är det.

I dagarna går jag runt till alla nya ettor på GUC och hälsar på. Frågar, lyssnar och tar in.

Viktigt att vi får veta hur dom trivs och vad vi ev. skulle kunna göra bättre för dom här på skolan.

Det är ju ändå tre hela år dom ska vara här, så det måste vara tre bra år!

Ingen marknadsföring i världen kan hjälpa om inte produkten - skolan - håller vad den lovar och ger eleverna det dom förväntat sig, eller mer.

Jag delar ut en enkät till ettorna, där dom får fylla i flera saker, bl a varför dom valde just GUC bland alla skolor som finns att välja mellan. Viktig information till oss på skolan, som vi kan använda i det ständiga förbättringsarbetet som pågår här.

Sen är det jättetrevligt att möta alla eleverna. Bra också att dom får ett ansikte på den personal som jobbar här och som inte möter dom i undervisningssituationen.

Nu har jag varit i två klasser - efter lunch blir det ytterligare fem. :-) En kul dag!

"Så har vi aldrig gjort förut!!!"

I morse på Marknadsföreningens frukostmöte fick jag höra att detta är ett av flera hinder för kreativitet i bolag.

Exempel på andra hinder är rädsla för förändringar, bristande självförtroende och för liten kunskap.

Människan vill ha utmaningar och när vi lyckas fixa det vi jobbar med växer vi som människor.

Och så vill vi ha en ny utmaning. :-)

Det var Torbjörn Eriksson från Hjärnverket som öppnade ögonen på många av oss i publiken.

Han sa också att den uppgift vi åtar oss måste vara på rätt nivå för oss.

Är den för svår känner man stress, krav och prestationsångest, och är den för lätt blir man omotiverad. Låter simpelt och självklart, men tål att tänka på i alla fall.

Man ska alltså lägga ribban strax över nivån "förväntningar" för att ha rätt nivå på utmaningen samtidigt som uppgiften är anpassad till ens kompetens. Då inträder det berömda flowet som är så skönt att känna!

Torbjörn rekommenderade också starkt boken "Flow - den optimala upplevelsens psykologi" av Mihaly Csikszentmihalyi, som enligt honom är en helt oumbärlig bok i konsten att leva.

Det är förresten Mihaly som har gjort kreativitetsdiagrammen ovan och som är på bilden nedan.

Många olästa böcker har jag visserligen på min läsväntlista, men jag ska genast slå upp lämplig shoppingsajt och beställa hem den här.

För - vem vill inte bättre lära sig konsten att leva?

Ny situation på GUC!

Idag kallades personalen till extrautlyst personalmöte kl 9.00 i Aulan.

GUCs styrelseordförande informerade där och då om att styrelsen igår kväll vid ett extra styrelsemöte beslutat att byta ut bolagets VD.

Ny tf VD är nu Christer Nordin, som tidigare suttit i GUCs styrelse.

Ny spelplan alltså. Fast det inte var helt oväntat tar det ett tag innan man landar i det nya.

Hur ser läget ut nu? Återstår att se sig omkring i det nya landskapet och hitta bästa framkomliga vägarna däri. Både för bolaget och för min egen del.

Intressant situation - och just nu också lätt förvirrande. Ska smälta det hela över helgen. :-)

Det är inte hårschampo vi säljer....

Det förpliktigar att arbeta med marknadsföring av gymnasieskola.

Ibland måste man göra delikata avvägningar och inte glömma att alltid ha elevens bästa i centrum.

Å ena sidan är det mitt konkreta uppdrag att få hit elever - vi måste fylla upp klasserna, få hit så många elever som bara är möjligt för att få bästa möjliga ekonomi på verksamheten. Detta är kärnan i mitt uppdrag och min absolut viktigaste uppgift.

Samtidigt är det ju så att det är människor vi finns till för. Sådana som du och jag. Vi säljer inte en simpel vara, utan en tillvaro i tre hela år.

Då vill det till en smula ödmjukhet och en förmåga att lyssna in vad eleven egentligen säger och behöver. Råsälj passar inte här. Däremot krävs stor lyhördhet och mycket mer vägledning än sälj.

Vi måste våga ställa frågorna: Vilka ev tveksamheter har du? Orkar du verkligen pendla 2 timmar i varje riktning varje dag för att gå på GUC? Ställa dom kritiska frågorna som kanske skulle kunna ge ett svar som t.o.m. leder bort från GUC. Men i rätt riktning för den elev man pratar med.

Min djupaste vilja är att varje elev ska vara på RÄTT plats. Så rätt som det bara går.

Det är ett stort ansvar.

För det är inte schampo vi säljer, utan tre jättebra år för alla de elever som orkar, vill och är motiverade att tillgodogöra sig dom.

Som en Gnu hoppar jag ner i vattenhålet!

Människor har verkligen olika sätt att hantera beslut och förändringar.

Bilden på vattenhålet med alla djuren är från vår semester i Namibia i somras. Fantastisk resa och en massa animaliska upplevelser förstås.

Vi stod länge alldeles stilla och tysta vid vattenhålet och bara njöt av att se allt hända inför våra ögon. Olika djur som kom och gick, samspelet och vaksamheten.

En sak som fascinerande mig mycket är hur olika djursorter gör för att närma sig vattnet.

Stilen på vattennärmandet skiljer sig verkligen mellan olika sorter.

Giraffen är ett paradexempel på mycket försiktig individ. De giraffer som kom och gick inför våra ögon hade alla samma stil i approachen: 6 steg framåt, 2 min spaning och väntan, 6 steg framåt, 2 min spaning och väntan. Det tog MINST en halvtimme från att giraffen vagt syntes långt bort, tills den var framme vid målet. Tryggt, javisst, men effektivt? Nja....

Gnuerna däremot kastade sig framåt. Galopp!!! Och hoppade sen jämfota rakt i plurret. Badande med hela kroppen! Effektivt och målinriktat.

Dom kunde ju förstås gått på en rejäl nit om lejonen hade varit i närheten - men å andra sidan sköter ju girafferna den spaningen, och så länge dom står där i sin invanda position, med resta långa halsar, är det ju bara för gnuerna att lita på dom. Full fart framåt alltså!

Det är väl sånt som kallas samarbete? :-)

Jag behöver nog inte berätta för dom som känner mig att jag oftast är en gnu. :-)

Kan man vara kär i en IPad?

Hjärtat bultar när jag ser den. Naturligtvis - den är med överallt. Gör som jag vill. Kommer snabbt igång. Lätt att bära - går till och med ner i den innan alltid proppfulla handväskan!

Igår på förmiddagsmötet på GUC hade jag den till hands. Skrev anteckningar enkelt, smidigt och helt utan skrivkramp. Av en tillfällighet upptäckte jag sen att med bara 2 knapptryckningar så får man iväg allt i ett mejl. Med cc till sig själv. Smidigt! Och så snyggt!!!

Ja man vill bara jobba, jobba, skriva, skriva. Enkla funktioner har den, till och med jag kan hantera den själv. Jaja... nästan då. (eller hur min räddare i nöden, Lelle?)

Otroligt snygga och fantastiskt bra funktioner alltså, vansinnigt praktisk, rolig, användbar, för nöje och jobb. Den har allt jag behöver!!!

Ja det är kärlek! Bara att bekänna: I LOVE MY IPAD!

Idag har jag skaffat en ny leksak! :-)

Så det kan bli.... I morse råkade jag hamna bredvid Jonas på Sjop. Jag berättade om mina problem med min HTC Legend. En bra telefon sägs det, men som mot mig hittills visat sin allra värsta sida, och intet annat. "Jaha" sa han. "Jag tror jag kan fixa det. " :-).

Jag åkte dit på lunchen, och han lyckades få in alla mina kontakter som försvunnit (!) samtidigt som han, tror jag i alla fall, lyckades laga den från ständiga onödiga oväntade självsvåldiga egna avstängningar.

Så, när jag ändå var där passade jag på att slå till och köpa den Ipad jag länge funderat över att skaffa. Bra tillfälle. Liksom för att fira att HTC nu är fixad. :-) Ska bli så kul att upptäcka den!

En bra dag alltså. Och nu ska jag iväg och träffa det kvinnliga nätverket "Kvinna" på slottet, för kvällsmingel med tema shopping och ekonomi.